Riksbanken vill att riksdagen förbereder lagstiftningen för en digital krona. Bakgrunden är den säkerhetspolitiska oron, planerna för en digital euro och tillväxten i stablecoins. Genomförandet tar minst fem år, därför vill banken börja nu.
Bilden: En digital krona finns ännu bara som idé — Riksbanken ber nu riksdagen förbereda lagstiftningen. (AI-genererad illustration / Kaupr)
Riksbanken offentliggjorde den 15 oktober ett brev, daterat den 7 oktober, till riksdagens finansutskott där banken redogör för utvecklingen sedan Betalningsutredningen 2023 konstaterade att det då inte fanns ett tillräckligt starkt samhällsbehov av att införa en digital krona, även kallad e-krona. Utredningen påpekade samtidigt att betalningsmarknaden förändras snabbt, och att ekonomiska, politiska och tekniska förändringar skulle kunna göra en ny bedömning nödvändig. Enligt 4 kap. 9 § i riksbankslagen (2022:1568) får Riksbanken ge ut ett digitalt betalningsmedel om riksdagen samtycker. Riksbanken själv har inte tagit ställning till om en digital krona bör införas — brevet ska informera riksdagen om utvecklingen, tidsramen för ett eventuellt införande och behovet av lagändringar.
Riksbanken pekar på att det säkerhetspolitiska läget har försämrats betydligt de senaste åren, och att betalningsmarknaden spelar en central roll för Sveriges beredskap och suveränitet. I regeringens försvarsbeslut för 2025–2030 heter det att alla andra beredskapssektorer är starkt beroende av finanssektorn och privata aktörer som banker, försäkringsbolag och verksamheter som hanterar kontanter och infrastruktur för betalningar. Omkring 95 procent av finanssektorn består av privata aktörer. Genom att störa eller sätta det finansiella systemet ur spel kan en motståndare utöva utpressning, sprida hot och vilseleda befolkningen, enligt försvarsbeslutet. Även i fredstid är betalningssystemet ett mål för så kallade hybridhot, som cyberattacker.
En digital krona kan enligt Riksbanken stärka motståndskraften i den svenska betalningsmarknaden genom att ge hushåll och företag ett betalningsmedel baserat på svensk och europeisk infrastruktur, med bättre möjligheter till betalningar utan uppkoppling om elnätet eller telenätet skulle falla bort.
Arbetet med en digital euro har kommit långt. EU-kommissionen lade fram ett förslag till förordning den 28 juni 2023, och både rådet och Europaparlamentet har sedan dess antagit sina respektive förhandlingspositioner. Trilogförhandlingarna väntas avslutas i år, och Europeiska centralbanken (ECB) har aviserat en pilot under andra halvåret 2027, följt av en offentlig lansering 2029. Digital euro ska göra det möjligt att betala i hela euroområdet, som omfattar omkring 350 miljoner människor, och både rådet och parlamentet stöder att butiker utanför euroområdet ska kunna ta emot digital euro från turister.
Lösningen ska i första hand användas digitalt, till exempel via mobilen, men ska också stödja betalningar utan uppkoppling vid strömavbrott eller bortfall av telenät, och infrastrukturen byggs med flera driftcenter spridda över Europa för att tåla störningar. ECB har flera gånger lyft fram att digital euro ska göra det möjligt med villkorad betalning, där en bank kan erbjuda att en betalning först slutförs när vissa villkor är uppfyllda — till exempel att en vara har mottagits. Det är något annat än så kallade programmerbara pengar, som är begränsade i syfte eller giltighetstid från det att de ges ut, ungefär som ett presentkort. ECB har klargjort att digital euro inte ska vara programmerbar.
Kommissionens förslag fastställer också att det inte ska vara möjligt att kontrollera hur digital euro används. För betalningar som inte sker utan uppkoppling kommer ECB inte att kunna identifiera vem som skickar eller tar emot betalningar — bara de banker som är inblandade i den enskilda transaktionen kommer att ha den informationen, precis som i dag. För betalningar utan uppkoppling i butik ska uppgifterna vara anonyma, precis som med kontanter i dag. Riksbanken skriver att ett svenskt regelverk för en digital krona skulle kunna utformas på samma sätt.
Stablecoins är digitala tillgångar vars värde är kopplat 1:1 till en eller flera underliggande tillgångar, byggda på samma decentraliserade teknik som mer volatila kryptotillgångar som bitcoin, men tänkta att vara mer stabila. De flesta stablecoins som ges ut i dag är kopplade till amerikanska dollar. Användningen och volymen har ökat snabbt, även om marknaden fortfarande är liten jämfört med det globala finansiella systemet. Ett konkret exempel på utvecklingen finns redan i Sverige: det tyska bolaget AllUnity, som ligger bakom euro- och schweizerfranc-stablecoinsen EURAU och CHFAU, aviserade i maj en svensk kron-stablecoin kallad SEKAU, reglerad som en e-pengetoken under MiCA med planerad lansering i juni 2026. En sådan privat utgiven token är en fordran på utgivarens egna reserver, inte på Riksbanken, och är därmed något annat än en digital krona utgiven av centralbanken själv.
Hittills har stablecoins framför allt använts för handel med kryptotillgångar, men de skulle också kunna användas mer som betalningsmedel. Om stablecoins kopplade till utländska valutor skulle uppfattas som attraktiva att betala med, kan användningen av den svenska kronan komma under press även inom Sveriges gränser. Riksbankens bedömning är att detta inte utgör en betydande risk, åtminstone inte på kort sikt, men banken skriver att risken inte kan ignoreras på längre sikt.
Sverige har under flera decennier legat i framkant på betalningsmarknaden, med innovationer som e-legitimation och den mobila betaltjänsten Swish, men Riksbanken pekar på tecken på att den svenska marknaden nu börjar hamna efter andra europeiska länder, bland annat när det gäller bredare lösningar för direkta konto-till-konto-betalningar. I Norge och Danmark erbjuder nästan alla banker sina kunder direktbetalningar via mobil eller internetbank, och inom euroområdet är bankerna numera skyldiga att erbjuda direkta konto-till-konto-betalningar om de redan erbjuder vanliga kreditöverföringar. En digital krona skulle enligt Riksbanken ge fler möjligheter till direktbetalningar och skulle, under vissa förutsättningar, kunna öppna för nya lösningar för gränsöverskridande betalningar. Ett väl fungerande betalningssystem gör det mer attraktivt att fortsätta använda svenska kronor, vilket enligt Riksbanken skulle kunna stärka kronans ställning och minska risken för att den tappar mark till andra digitala centralbanksvalutor och nya digitala tillgångar som stablecoins.
Norges Bank landade i en annan slutsats i december 2025: banken fann då inte skäl att införa digitala centralbankspengar (DSP) nu, varken i en form riktad till allmänheten eller som avvecklingspengar för bankerna. Slutsatsen kom efter fas fem av Norges Banks DSP-process, och centralbankschefen Ida Wolden Bache har sagt att behovet av sådana pengar kan förändras i framtiden, och att banken kommer att vara redo att införa DSP om det behövs för ett effektivt och säkert betalningssystem. Norges Bank fortsätter samtidigt det tekniska arbetet med tokenisering och DSP, bland annat tillsammans med DNB.
Norges Bank har sedan dess understrukit att arbetet med framtidens pengar fortsätter, också bortom DSP — banken följer både stablecoins och tokeniserade bankinlåning över en längre tidshorisont. Den 7 september i år tog banken ytterligare ett steg och uppgav att den samarbetar med tolv namngivna aktörer i finansbranschen för att kartlägga tokenisering: DNB Carnegie, DNB, Kommunalbanken, Citi, LOKALBANK, SpareBank 1, Bits, KLP, Eika, Euronext, Nordea och SEB. Utöver inlägget har inget publicerats om arbetet, men banken säger att testerna ska ge praktisk erfarenhet, samtidigt som den samlar in information om liknande arbete i andra länder.
Medan Riksbanken nu vill att lagförberedelserna för en digital krona ska inledas redan nu, håller Norges Bank tills vidare fast vid att det inte finns skäl att införa digitala centralbankspengar — trots att den tekniska kartläggningen av tokenisering fortsätter parallellt.
Betalningsutredningen gick igenom vilka lagändringar som kunde bli aktuella, men lade inte fram några konkreta lagförslag. Enligt utredningen måste en rad lagar ändras om en digital krona ska införas, och det skulle sannolikt krävas en egen lag om digital krona. Utöver lagarbetet krävs också omfattande förberedelser hos både Riksbanken och marknaden. På samma sätt som inför Riksbankens anslutning till ECB:s betalningssystem TIPS och T2 måste banken undersöka hur svensk lagstiftning, bland annat säkerhetsskyddslagen, förhåller sig till användningen av samma plattform som digital euro, och avtal måste förhandlas fram med ECB. För marknaden skulle en digital krona bli ett stort utvecklingsprojekt som omfattar mjukvaruutveckling, anslutning till en ny teknisk plattform och systemintegration — från bokföringssystem till kundgränssnitt. Både Riksbanken och marknaden skulle dessutom behöva en större informationskampanj riktad till allmänheten.
Riksbanken bedömer att själva genomförandearbetet skulle ta minst fem år, utöver den tid det tar att besluta om nödvändiga lagändringar. Med en så lång ledtid anser Riksbanken att det finns skäl att redan nu börja förbereda lagstiftningen, även om Sverige i slutändan skulle välja att inte införa en digital krona, eller att ytterligare skjuta upp en eventuell lansering. Lagförberedelserna bör enligt Riksbankens bedömning inledas med att en särskild utredare tillsätts, och banken säger sig vara redo att bistå om riksdagen vill sätta i gång arbetet.
Källor: Sveriges Riksbank
Du har läst det du kan läsa gratis. Med ett konto får du obegränsad tillgång till alla nyheter och artiklar på kaupr.io — och blir en del av nätverket av investerare, professionella och builders som följer onchain finance.