Norges Bank namnger för första gången tolv finansinstitut som centralbanken har löpande kontakt med i kartläggningen av tokenisering. Norge är samtidigt det enda nordiska landet utan banker i Qivalis, banksamarbetet om en stablecoin i euro.
Norges Bank har med jämna mellanrum framhållit att det inte är aktuellt att införa digitala centralbankspengar nu, som här (bilden) i årstalet från centralbankschef Ida Wolden Bache 2026.
Att Norges Bank och DNB tillsammans har testat tokeniserade bankinsättningar har varit känt länge. Måndagen den 7 september publicerade centralbanken ett inlägg på LinkedIn där den namnger tolv finansinstitut som den har löpande kontakt med i kartläggningen av tokenisering.
Tokenisering innebär att värden som insättningar, pengar eller värdepapper representeras som poster i ett gemensamt digitalt register, så att överföring och avveckling kan ske i samma operation. Digitala centralbankspengar, förkortat DSP, är centralbankens egna pengar i digital form.
Namnen kommer under en vecka då digitala pengar står på dagordningen på flera håll i Norden: bankerna i de övriga nordiska länderna har anslutit sig till Qivalis, medan de norska har valt annorlunda, och på tisdagen samlas ledare från bank, betalning, myndigheter och kryptobolag till ett slutet rundabordssamtal i Oslo.
I inlägget på LinkedIn skriver Norges Bank att den samarbetar med finansbranschen om utforskning av tokenisering. De namngivna aktörerna är DNB Carnegie, DNB, Kommunalbanken, Citi, LOKALBANK, SpareBank 1, Bits, KLP, Eika, Euronext, Nordea och SEB.
Centralbanken upprepar formuleringen från december 2025 om att den inte har funnit skäl att införa DSP nu, men att arbetet med både DSP och tokenisering fortsätter, för att förstå hur betalnings- och finanssystemet kan utvecklas med tekniken. Konkreta tester ska ge erfarenhet av hur tekniken fungerar i praktiken, och banken hämtar samtidigt in information om motsvarande arbete i andra länder.
Utöver inlägget föreligger ingen publicering. Ingen rapport, ingen projektbeskrivning, ingen tidsplan — bara namnen och en beskrivning av vad utforskningen går ut på.
När Norges Bank i december 2025 kom fram till att det tills vidare inte fanns grund för att införa DSP, gällde beslutet båda formerna: DSP för allmänheten och DSP för avveckling mellan banker. Knut Sandal, direktör för betalningsanalys och innovation, underströk för Kaupr att detta var bedömningen då. Han uppgav samtidigt att de tekniska försöken med tokenisering och DSP skulle fortsätta, också tillsammans med finansbranschen.
Norges Bank hade då tittat på tokeniserade bankinsättningar med avveckling i DSP, och den testningen var delvis genomförd tillsammans med DNB. Det är den delen som har varit känd. Måndagens inlägg vidgar bilden till de övriga elva namnen.
DNB är också bland dem som har rekommenderat att DSP för avveckling införs i kombination med tokeniserade bankinsättningar, eftersom de två tjänar olika syften. Tokeniserade bankinsättningar utreds inte av Norges Bank, men skulle i så fall vara en modernisering av överföringar som redan sker mellan aktörerna på finansmarknaden.
Digitala pengar finns i fyra modeller, och det som skiljer dem åt är vem som ger ut pengarna. Digitala centralbankspengar ges ut av centralbanken, antingen till allmänheten eller för avveckling mellan banker. Tokeniserade bankinsättningar ges ut av bankerna själva. Stablecoins kan ges ut av privata bolag, och av grupper av banker som går samman — vilket är just vad Qivalis är.
De två centralbanksvarianterna är lagda på is i Norden, där Riksbanken väntar på ECB:s beslut om digital euro och Norges Bank står i en motsvarande position. Uppmärksamheten är därmed riktad mot de två andra. Tokeniserade bankinsättningar digitaliserar det pengarna redan är: omkring 90 procent av pengarna i en modern ekonomi är insättningar och lån, alltså vanliga bankpengar, inte centralbankspengar.
Modellerna utesluter inte varandra. De ligger an att täcka olika användningsområden och typer av betalningar, och en bank kan börja använda stablecoins utan att vara med och ge ut dem.
Qivalis bildades hösten 2025 med nio banker, bland dem Danske Bank och SEB. DNB var informerad om planerna och valde att stå utanför. Sedan dess har samarbetet vuxit till 37 banker från 15 europeiska länder, och Nordea, Handelsbanken, Swedbank, Jyske Bank, OP Pohjola och Landsbankinn har tillkommit. Därmed är samtliga nordiska länder representerade, med undantag för Norge. Stablecoinen ska enligt planen lanseras under andra halvåret 2026.
Nordea och SEB återkommer på båda hållen: i Qivalis, och bland de tolv Norges Bank namnger. Det visar att detta inte är ett antingen–eller för bankerna, utan en fråga om vilka roller de tar i vilken modell.
Den norska skillnaden ligger i vilken typ av digitala pengar man lägger mest tid och resurser på. DNB satsar på tokeniserade insättningar, som den enda norska banken med en målmedveten och kontinuerlig insats på området, och bygger samtidigt en plånbok som ska stödja digitala pengar från olika utgivare och i olika valutor, Qivalis inkluderat.
”Vi har därför bedömt att ett ägande i utgivning av stablecoin inte är rätt för oss i nuläget, men vi följer utvecklingen på marknaden generellt och Qivalis i synnerhet noga”, sa Ole Morten Sunde, Head of Emerging Business – Products på DNB, till Kaupr i maj.
Kaupr bedömde då att frånvaron inte var en eftersläpning, utan ett kalkylerat vägval: att äga infrastrukturen som ger tillgång till alla modellerna, i stället för att binda kapital och styrning i en av dem.
Förbehållet i centralbankens formuleringar har varit konsekvent. I december låg det i ordet tills vidare, och i behovet som kan förändras: banken skulle vara rustad att införa DSP om det skulle visa sig nödvändigt för ett effektivt och säkert betalningssystem.
Wolden Bache använde årstalet i februari till att avfärda bitcoin som betalningsmedel, tona ner betydelsen av stablecoins i norrmännens vardag och slå fast att Norge inte behöver digitala centralbankspengar nu. Samma tidsbegränsning, ett år senare.
I mars fortsatte banken att kartlägga DSP, stablecoins och tokeniserade bankinsättningar som del av arbetet med framtidens betalningssystem. Enligt vad Kaupr erfor var det fortfarande en intern process, utan att arbetet omtalades som en ny fas. Bankens egen framställning av var frågan står finns på sidan om bedömningarna av DSP.
Nordic Blockchain Association håller middag och strategiskt rundabordssamtal i Oslo den 8 september, och samlar ledare från bank, betalning, myndigheter och kryptobolag tillsammans med föreningens egna medlemmar. Ämnena är stablecoins, investeringar i digitala tillgångar, reglering och utvecklingen på den nordiska marknaden sedd i ett internationellt perspektiv. Mötet är slutet och sker efter inbjudan, med DFNS som partner.
Föreningen håller sådana samtal regelbundet i de nordiska huvudstäderna, och beskriver frågan så här: det handlar inte längre om banker och finansinstitut ska engagera sig i digitala tillgångar, utan hur, med vem och hur snabbt. Det är samma diskussion som pågår i Norges Banks kartläggning, bara utan offentligt referat.
Källor: Norges Bank, DNB, Qivalis, Nordic Blockchain Association, Kaupr
Du har läst det du kan läsa gratis. Med ett konto får du obegränsad tillgång till alla nyheter och artiklar på kaupr.io — och blir en del av nätverket av investerare, professionella och builders som följer onchain finance.