DNB är med i CBMT, en testmiljö där europeiska banker provar tokeniserade bankinlåningar över landsgränserna inom dagens bankreglering. Norska kronor blir den fjärde valutan, vid sidan av euro, dollar och yen.
Bildtext: Ole Morten Sunde (t.v.) och Nikolai Nyrud Gobel (t.h.) arbetar med tokenisering och digitala tillgångar på DNB. Foto: DNB
Tokeniserade bankinlåningar är vanliga insättningar i en bank som registreras och flyttas på en distribuerad huvudbok, en delad databas av det slag som blockkedjor bygger på. Pengarna är fortfarande en insättning i banken, men kan i princip överföras och avvecklas dygnet runt och direkt mellan parter. CBMT, eller Commercial Bank Money Token, är ett nätverk där banker testar hur sådana inlåningar kan användas över landsgränser inom det regelverk bankerna redan omfattas av.
DNB vill använda testmiljön för att se hur tokeniserade inlåningar i norska kronor kan flyttas mellan parter, växlas mot andra valutor och användas för avveckling av värdepapper.
”Genom CBMT kan vi utforska tokeniserade inlåningar tillsammans med andra banker. Det vi vill förstå är om våra kunder kan flytta pengar säkert och effektivt på en distribuerad huvudbok, samtidigt som pengarna behåller sin roll som inlåning.”
Ole Morten Sunde, direktör och chef för Emerging Business Products på DNB, i ett inlägg på LinkedIn
Med DNB kommer också norska kronor in i nätverket, vid sidan av euro, amerikanska dollar och japanska yen. CBMT leds av Die Deutsche Kreditwirtschaft, samarbetsorganet för de tyska bankföreningarna, och bland deltagarna finns Commerzbank, DZ Bank, Helaba, UniCredit, ABN Amro och BNP Paribas. Enligt CBMT utvidgas nätverket löpande med nya banker och nya valutor.
I ett annat LinkedIn-inlägg för en vecka sedan skriver Sunde att DNB inledde arbetet med tokenisering tillsammans med Norges Bank 2021. Länge var det bara centralbanken och DNB som utforskade tekniken. Nu är fler banker, kapitalförvaltare och marknadsinfrastrukturen involverade, och arbetet handlar om kommersiella användningsområden.
”Tokenisering är mer ett samordningsproblem än ett teknikproblem. Den norska finansbranschen har byggt gemensam infrastruktur tillsammans tidigare, i stället för att alla gör sin egen sak. Vi tror att tokenisering behöver samma sak.”
Ole Morten Sunde på LinkedIn
I maj skrev Kaupr att DNB har valt bort bankkonsortiet Qivalis, som står bakom en euro-stablecoin. Sunde sa då att det inte var rätt för DNB att gå in som ägare i utgivningen av en stablecoin nu, och att banken satsar på tokeniserade inlåningar i nära samarbete med Norges Bank.
Norges Bank angav den 7 september DNB och DNB Carnegie bland tolv aktörer i finansbranschen i arbetet med att utforska tokenisering.
I december 2023 hade Kaupr ett långt samtal med Sunde och Nikolai Nyrud Gobel. Gobel kom till DNB från Kaupang Krypto, i dag en del av K33, och är nu product manager på banken. DNB befann sig i ett utforskande skede, och Gobel pekade på förvaring, handel och tokeniserade pengar, antingen stablecoins eller tokeniserade bankinlåningar, som de mest utbredda pilotprojekten bland banker.
Gobel sa också att mycket av effektiviteten med tokenisering kommer först när fler enas om samma standard, och Sunde drog samma slutsats:
”Det är inte alltid tekniken som är det mest krävande, utan att bygga en gemensam värdekedja och ett nätverk. Det är ofta den största utmaningen.”
Ole Morten Sunde till Kaupr 2023
Källor: CBMT, DNB, Norges Bank, Kaupr
Du har läst det du kan läsa gratis. Med ett konto får du obegränsad tillgång till alla nyheter och artiklar på kaupr.io — och blir en del av nätverket av investerare, professionella och builders som följer onchain finance.