Nästa vecka släpper Blockchain Sweden en ny branschrapport om hur det går för den svenska blockchainindustrin 2025. Innan uppdateringen kommer är det användbart att komma ihåg de viktigaste resultaten i 2024-rapporten - som beskrev en bransch med starka antaganden men krävande ramvillkor på hemmamarknaden.
2024-rapporten börjar med grunderna: Sverige har historiskt sett varit tidiga användare av ny teknik, med exempel som Spotify, Klarna och Ericsson. Landet har hög digital mognad, välutvecklad infrastruktur och en stor bas av kvalificerad teknisk arbetskraft. För blockchain-spelare innebär detta relativt enkel tillgång till expertis och förmågan att bygga vidare på befintliga fintech- och IT-miljöer.
Rapporten påpekar också att MiCA ger svenska företag tillgång till hela EU-marknaden från en svensk licens, och att landets tradition av konsumentskydd och efterlevnad kan vara en styrka när blockchain rör sig in i mer reglerade segment. Samtidigt beskrivs själva blockchain-marknaden som ”liten men med betydande potential” — särskilt om tekniken är kopplad till områden där Sverige redan är starkt, såsom finans, spel och hållbarhet.
När företagen i rapporten tar hänsyn till företagsklimatet dras en mer blandad bild. Tillgång till sakkunskap och relationen med de flesta offentliga myndigheter framhävs som positiva faktorer. Att etablera ett företag är relativt enkelt och dialogen med vissa myndigheter — särskilt Skatteförvaltningen — beskrivs som professionell och lösningsorienterad.
De största problemen är kopplade till banker och delar av finanssektorn. Flera aktörer rapporterar betydande utmaningar när det gäller att införa grundläggande banktjänster och försäkringar, även när verksamheten är reglerad och anpassad till MiCA. Dessutom pekar många på ett tydligt gap mellan dess ambitioner att vara en teknologination och hur lite konkret blockchain-teknik behandlas i politik och strategi. Den övergripande bedömningen av rapporten är att klimatet snarare mer mot ”krävande” än ”gynnsamt” för blockchainföretag som ska bygga och skala från Sverige.
En av de mest slående resultaten i 2024-rapporten är kombinationen av optimism och osäkerhet. Många företag beskriver framtidsutsikterna som ”försiktigt positiva” eller ”full fart framåt” för sin egen verksamhet. De ser att tekniken håller på att mogna, att regleringen börjar falla mer på plats och att dialogen med andra branscher sakta men säkert blir mer konkret.
Samtidigt har 84 procent av de tillfrågade företagen övervägt att flytta sin verksamhet ut ur Sverige. Bland företagen med en omsättning på mer än 1 miljon norska kronor var det bara ett som inte hade övervägt en sådan flyttning. Motiveringarna sträcker sig från bankötkomst och osäkerhet kring regler till säkerhetssituationen för personer som är associerade med krypto och digitala tillgångar. Den övergripande frågan är därför inte om blockchain har en framtid - utan om var den framtiden kommer att förverkligas.
Rapporten ägnar också utrymme åt att beskriva hur missförstånd påverkar klimatet kring blockchain. Många beslutsfattare och delar av allmänheten kopplar fortfarande tekniken direkt till spekulativ krypto, brottslighet och hög energiförbrukning. De undersökta företagen påpekar att denna berättelse, i kombination med ett högt förtroende för myndigheter och tillsyn, gör det svårare att få dragkraft för seriösa projekt - även när dessa är reglerade och efterlevnadsdrivna.
I intervjuerna efterlyser flera en tydligare ståndpunkt från Sverige som stat: om landet vill ta en aktiv roll i att utveckla och testa blockchain-lösningar, eller om man väljer att stå mer på sidan medan andra jurisdiktioner rör sig snabbare. För branschen handlar det både om förutsägbarhet och om signaler till banker, investerare och internationella partners.
Trots utmaningarna pekar respondenterna i rapporten 2024 på flera områden där de anser att Sverige har goda möjligheter. Två områden är särskilt markerade: tokenisering av verkliga tillgångar och spel. I RWA-spåret handlar det om att utnyttja en stabil ekonomi, en mogen fastighetsmarknad och starka traditioner för reglerad kapitalförvaltning för att testa nya, mer digitala ägarmodeller.
På spelsidan bygger argumentet på att Sverige redan har en spelindustri som står för betydande exportintäkter. Här föreställer sig många att Web3-mekanismer - digitalt ägande, samlarobjekt, nya användar- och intäktsmodeller - kan anslutas utan att behöva ”återuppfinna allt”. Dessutom nämns bland annat finansiella tjänster, logistik och varumärkes/lojalitetsprogram som områden där blockchain-teknik kan få ökande betydelse över tid.
Med detta som utgångspunkt blir vissa frågor naturliga när Blockchain Sweden nu presenterar en uppdaterad branschrapport för 2025: om bedömningen av företagsklimatet har förändrats, om dialogen med banker och finansinstitut ser annorlunda ut och om MiCA i praktiken har gett mer förutsägbarhet för svenska aktörer.
Minst lika intressant är om vi ser mer konkreta projekt inom spel, RWA och andra sektorer som tagit steget från pilot till operativ — och i så fall om det återspeglas i hur branschen ser på sin egen framtid i Sverige. Det är dessa linjer som den nya branschrapporten kan hjälpa oss att följa vidare när den läggs fram vid lanseringsevenemanget den 10 mars.
