Tre team nådde finalen i Blockathon Stockholm med svar på problem från AIMS-Management, Svenska Röda Korset och UNICEF. Alla använder blockkedjan för att verifiera att en kreatör godkänt innehåll, att ett meddelande är äkta och att bistånd nått fram.
Finalister, jurymedlemmar, mentorer och arrangörer samlade efter Demo Day i Stockholm.
Finalisterna i Blockathon Stockholm presenterade sina lösningar på demodagen i Kungsträdgården i torsdags. Varje team svarade på en av tre problemformuleringar som Kaupr har presenterat i Onchain Build.
Teamet bakom OWND svarade på problemformuleringen från Madina Saleh på AIMS-Management om kreatörer som får sitt ansikte återskapat utan att någon frågar, och utgick från kreatörens egen situation. Teamet beskrev hur någon kan lägga ut en video där hon säger något hon aldrig har sagt, och få både följarna och varumärkena att tro på den. I dag kan ingen bevisa att det inte var hon, menade teamet.
Lösningen vände på problemet. I stället för att försöka avslöja innehåll skapat med artificiell intelligens dokumenterade OWND vad kreatören faktiskt hade godkänt. Varje fil fick ett digitalt fingeravtryck som samtycket knöts till, och om filen ändrades stämde den inte längre med det hon hade sagt ja till. Inga personuppgifter lades på blockkedjan.
”Blockkedjan gör inte ett falskt påstående sant. Den gör ett sant påstående omöjligt att radera”, stod det i presentationen från teamet, som gav lösningen slagordet ”Proof that it is you”.
Teamet hänvisade till att EU:s AI Act sedan den 2 augusti har krävt märkning av innehåll skapat med artificiell intelligens, och beskrev OWND som den andra halvan: om personen faktiskt har sagt ja.
FirstMark svarade på problemformuleringen från Melanie Rideout på Svenska Röda Korset om tre riktningar för teknik i humanitärt arbete, och byggde på två av dem: kriskommunikation och verifierbar information. Teamet beskrev problemet som att felaktig information och innehåll skapat med artificiell intelligens gör det svårare att veta om ett meddelande verkligen kommer från Svenska Röda Korset.
Lösningen fick namnet FirstMark, med underrubriken ”Verifiable crisis messages”. Avsändaren signerade meddelandet digitalt och bestämde hur länge det skulle gälla. Mottagaren såg att innehållet var verifierat, och kunde öppna ett kvitto som visade vem som hade skickat meddelandet, när det publicerades, när det gick ut och ett digitalt fingeravtryck av innehållet. Idén var att fingeravtrycket skulle registreras på blockkedjan och själva meddelandet lagras någon annanstans.
Teamet påpekade själv att förtroendet också förutsätter att man vet vem signeringsnyckeln tillhör.
U-proof svarade på problemformuleringen från Arun Maharajan på UNICEF om bevis från fältet. Teamet bakom bestod av Ashita C. Kolla, Catalina Pizarro, Eylül Balcilar och Hadisa Anwari. De formulerade UNICEF:s problem som att fånga trovärdiga bevis för att programmen fungerar, direkt från fältet. Bevisen skulle skickas in av invånarna själva, tas på plats och kunna verifieras och spåras.
Teamet visade en mobil webbapp där användaren tog en bild med kameran i appen, och position och tidpunkt bifogades automatiskt. UNICEF granskade inlämningen innan den godkändes. Medan Arun Maharajan hade använt toaletter, solpaneler och vaccinationer som exempel, demonstrerade teamet lösningen på ett nutritionsprogram där mottagarna fotograferade sina måltider.
Bilden lagrades i UNICEF:s egen databas, medan ett fingeravtryck av bilden, tillsammans med område och tidpunkt, registrerades på blockkedjan Base. Slagordet var ”Aid that's verified, every proof”.
Källor: FirstBlock-athon, OWND, FirstMark, U-proof, Kaupr
Du har läst det du kan läsa gratis. Med ett konto får du obegränsad tillgång till alla nyheter och artiklar på kaupr.io — och blir en del av nätverket av investerare, professionella och builders som följer onchain finance.
