Från 2027 måste norska banker stödja den digitala EU-plånboken, enligt norska Digitaliseringsdirektoratet. Lagunderlaget är skickat till departementet, och lösningen testas med Mastercard och Amadeus.
Bilden: Tor Alvik på Finans Norges betalnings- och digitaliseringskonferens.
EU:s eIDAS 2.0-regelverk inför digitala ID-plånböcker som ska ge invånare en identitet som fungerar över landsgränserna i EU/EES, och som förutom att bekräfta vem du är även kan bevisa vad du har rätt att göra — som körkort, ålder eller yrkesgodkännanden. Eftersom förordningen är EU-rätt genom EES-avtalet blir den norsk lag ord för ord när den införs. Fackdirektör Tor Alvik vid norska Digitaliseringsdirektoratet (Digdir) presenterade status för det norska arbetet på Finans Norges betalnings- och digitaliseringskonferens.
Regelverket inför en skyldighet för alla som erbjuder stark kundautentisering — som inloggning i nätbanken — att ta den digitala EU-plånboken i bruk för dessa tjänster. I EU gäller fristen från 2027. I Norge kommer fristen att följa det som kommer i den norska lagstiftningen, men Alvik säger att bankerna bör förvänta sig europeiska kunder som vill använda plånboken även i norska nätbanker.
Tjänsterna kommer som ett komplement till ordinarie inloggningslösningar. Alvik pekade på att aktörer som Stø kan få en roll som mellanlager mellan plånboken och finansbranschen — en egen del av förordningen beskriver ett liknande mellanlager för det offentliga.
Digdir har genomfört en konceptvalsutredning som svarar på hur regelverket ska införas i Norge, och den ligger nu för regeringsbeslut. Samtidigt har direktoratet förberett själva laginförandet och skickat grundarbetet till departementet, så att den ordinarie lagprocessen i Norge kan starta.
Digdir har också byggt en pilot — kallad en "sandlåda" — där branschaktörer kan testa hur den digitala plånboken fungerar i praktiken. Alvik säger att Digdir har samarbetat med bland andra Mastercard och Amadeus i storskaliga pilotprojekt som visar hela resekedjan — från biljettköp till flygresa, biluthyrning och hotell — för att testa betalningsbevis i plånboken.
Flera europeiska länder ligger längre fram än Norge. Tyskland har kört ett förprojekt på runt 1,9 miljarder kronor och lanserar sin första plånbok i januari, en lösning som även Rumänien har tagit i bruk som öppen källkod. Danmark lanserade sin lösning sommaren 2026, Finland har konkreta planer och är igång, medan Sverige — liksom Norge — tar mer tid på sig. Även Frankrike, Spanien och Italien investerar kraftigt.
Alvik säger att regelverket ska göra plånböckerna lika över landsgränserna, och pekar på att lagen kräver att staten erbjuder plånboken gratis till invånarna och bär kostnaderna för inskrivning och ID-kontroll. Det ska också finnas gratis valideringsmekanismer som banker och andra kan använda för att bekräfta användares identitet, samt gratis signering för privat bruk.
Källor: Digitaliseringsdirektoratet
Du har läst det du kan läsa gratis. Med ett konto får du obegränsad tillgång till alla nyheter och artiklar på kaupr.io — och blir en del av nätverket av investerare, professionella och builders som följer onchain finance.