Kännedomen om stablecoins bland norrmän har nästan fördubblats sedan 2024, visade Suela Kristiansen, specialrådgivare i Norges Bank, på Visa Stablecoin Summit. Ändå har 72 procent aldrig köpt en, och män känner till dem fyra gånger bättre än kvinnor.
Bilden: Suela Kristiansen, specialrådgivare i Norges Bank, höll ett inlägg om kännedom om stablecoins på Visa Stablecoin Summit i Oslo.
Suela Kristiansen är specialrådgivare i Norges Bank och ligger bakom centralbankens undersökning om kryptotillgångar i Norge, en representativ enkätundersökning hon själv tog initiativ till 2022 och som nu genomförs vartannat år. På Visa Stablecoin Summit i Oslo presenterade hon färska siffror om hur väl norrmän egentligen känner till stablecoins – valutastabiliserade kryptotillgångar som i huvudsak är knutna till dollar – och hur den kännedomen faktiskt omsätts i användning.
Enligt undersökningen har 19 procent av den norska befolkningen nu hört talas om stablecoins, upp från 10 procent 2024. Till jämförelse har 97 procent hört talas om kryptotillgångar generellt, medan bara 12 procent äger några i dag.
– Den goda nyheten för alla stablecoin-entusiaster är att vi nästan har fördubblat kännedomen i befolkningen, sa Kristiansen. Den dåliga nyheten är, enligt henne, att den kännedomen inte nödvändigtvis har omsatts i köp och användning.
Av dem som känner till stablecoins svarar 72 procent att de aldrig har köpt en, upp från 56 procent 2024. Ökningen hänger samman med att själva kännedomsgruppen har vuxit kraftigt under samma period, enligt Kristiansen.
Siffrorna visar också en tydlig könsskillnad: män är ungefär fyra gånger så sannolika som kvinnor att ha hört talas om stablecoins. Kristiansen lyfte detta som ett eget fynd värt att notera, parallellt med att män generellt har högre kännedom om enskilda kryptotillgångar än kvinnor.
Bland dem som faktiskt har köpt stablecoins är Tether (USDT) och USD Coin (USDC) klart mest använda, följt av DAI/USDS. Det stämmer med vad man annars ser på marknaden för dessa tillgångar, enligt Kristiansen.
Den främsta anledningen till att köpa stablecoins är fortfarande handel med annan kryptovaluta – att röra sig in och ut av andra kryptotillgångar. Värdebevaring är den näst vanligaste anledningen, medan den tredje är att lära sig mer om och testa själva tekniken – en god del av gruppen använder enligt Kristiansens bedömning stablecoins just för att utforska hur de fungerar.
Kristiansen ägnade också tid åt att nyansera ett vanligt påstående om stablecoins: att de är transparenta eftersom transaktionerna ligger öppet på kedjan.
– Det är lätt att säga att stablecoins är bra eller dåliga, och det är en ganska ointressant diskussion för mig. Jag vill hellre fokusera på nyanserna, sa hon.
Enligt henne är själva transparenspåståendet ofta missförstått: även om transaktioner är synliga på en blockkedja vet man som regel inte vem som faktiskt står bakom en given adress. Det ger en viss pseudonymitet för användare, men inte full klarhet om vilka som är slutanvändare av stablecoins – något hon menar är relevant både regulatoriskt och för aktörer som Tether, som tidigare har fått mycket uppmärksamhet i medierna för bristande öppenhet om sina reserver.
Kristiansen pekade också på en konkret kunskapslucka hos henne och kollegorna på Norges Bank: hur institutionella aktörer i Norge faktiskt använder stablecoins. Medan undersökningen ger en god bild av privatpersoners kännedom och användning, finns det betydligt mindre information tillgänglig om vilka användningsområden som får fotfäste bland norska institutionella aktörer.
Hon uppmanade därför konferensdeltagarna att dela egna erfarenheter och användningsområden från ett norskt perspektiv, som input till det fortsatta arbetet med att förstå adoptionen.
Källor: Visa Stablecoin Summit, Oslo; Norges Bank Memo 6/2026: «Undersøkelse om kryptoeiendeler i Norge»
Du har läst det du kan läsa gratis. Med ett konto får du obegränsad tillgång till alla nyheter och artiklar på kaupr.io — och blir en del av nätverket av investerare, professionella och builders som följer onchain finance.