Med den erfarne hedgefondsförvaltaren Russell Thompson som ny investeringsdirektör och tre strategiska förvärv på tolv månader befinner sig svenska Hilbert Group mitt i det ledningen kallar Hilbert 2.0.
Kaupr träffade Thompson i Stockholm, mellan möten. Det han beskriver är inte en justering — det är ett nytt bolag med större institutionell tyngd, starkare ledning och högre fart. Thompson är mån om att dra en tydlig gräns mellan Hilbert och bolag som ackumulerar Bitcoin på egen balans i hopp om kursstegring. Hilbert bedriver aktiv, kvantitativ kapitalförvaltning på uppdrag av investerare. Och hans mandat är inte att driva bolagets aktiekurs.
«The stock will take care of itself. My job is to manage risk and generate alpha. That's it.»— Russell Thompson, investeringsdirektör, Hilbert Group
Hilbert har varit noterat på Nasdaq First North sedan 2021, men noteringen började först ge institutionellt utbyte efter de senaste ledarskapsförändringarna och förvärvsrundorna. Som börsnoterat bolag på en av Europas mest attraktiva kapitalmarknader är Hilbert underkastat revision (PwC) och kvartalsvisa rapporteringskrav — en nivå av öppenhet och styrning som öppnar dörrar hos stora investerare där privata aktörer inte kommer in.
Thompson ger ett konkret exempel: en av världens största statliga investeringsfonder — som han tillbringade 17 år med att försöka nå genom sitt tidigare bolag Cambridge — gick med på att inleda en sex månader lång process med Hilbert just för att bolaget var börsnoterat. Den fonden är nu investerare.
Thompsons första bedömning av Hilbert, när han träffade grundarna Niclas Sandström och Magnus Holm — båda med doktorsexamen i fysik — i Monaco sommaren 2024, var nådelös: «It was a car crash.» Produkterna hade extrem volatilitet, ingen skalbarhet och algoritmerna handlade nästan uteslutande i altcoins — ett segment Thompson beskriver som fyllt av oseriösa projekt som är svåra att skala i ett handelssammanhang.
Det han fann värde i var infrastrukturen. Hilbert hade redan genomfört arbetet med regelefterlevnad, operationell kapacitet och juridiskt ramverk som krävs för att klara institutionell granskning. Thompson hade tillbringat år med att bygga exakt det på Cambridge. På Hilbert behövde han inte göra det igen.
I mars 2025 införlivades Thompsons eget bolag, Liberty Road Capital, i Hilbert — och förde med sig marknadsneutrala strategier och fem års erfarenhet av AI-driven handel och kryptoderivat. I september 2025 förvärvade Hilbert Nordark, den svenska kryptobankplattformen Nordfinex Holding, betalat i aktier. I december 2025 kom förvärvet av Enigma Nordic — en högfrekvent handelsplattform med en handelsvolym på över 50 miljarder svenska kronor under 2025 och ett Sharpe-tal över 3,0. Köpeskillingen uppgick till upp till 32 miljoner dollar, delvis i aktier och delvis som resultatberoende tilläggsköpeskilling.
Parallellt med förvärven utvecklade Hilbert en plattform kallad Synthetikea, riktad mot Bitcoinägare som inte vill sälja eller flytta sina tillgångar off-chain. Genom Synthetikea kan användare byta Bitcoin mot en hBTC-token — en Hilbert-denominerad representation av Bitcoin — och ta emot avkastning baserad på bolagets dagliga handelsresultat. Bitcoinen förblir i förvaring och säljs aldrig.
Thompson ser detta som tillgång till en stor och hittills outnyttjad marknad av passiv Bitcoin som aldrig kommer att röra sig genom traditionella finanskanaler.
Hilberts ägarstruktur är delad: svenska privatinvesterare dominerar på retailsidan, medan de institutionella ägarna till stor del är norska — familjekontor och förmögna privatpersoner. Thompson berättar att han åkte till ett möte i Norge och förväntade sig att träffa ett par analytiker, men gick in i en aula med 40 personer och ytterligare 40 på video.
Spänningarna mellan de två grupperna kom till ytan hösten 2025, när Thompson offentligt signalerade sin avsikt att köpa Hilbert-aktier för omkring 25 miljoner svenska kronor. Köpet dröjde, och svenska privatinvesterare lade märke till det. Förklaringen var att Hilbert under tiden hade gått in i en insynslåsning kopplad till Enigma-förvärvet — Thompson innehade väsentlig icke-offentlig information och kunde inte handla. Han köpte till slut aktier för omkring två miljoner dollar, men episoden illustrerar en bestående kommunikationsutmaning: privatinvesterare följer insynslistor noga och läser varje signal.
Svenska banker har varit bland de mest restriktiva i Europa gentemot kryptorelaterade verksamheter, påpekar Thompson — vilket delvis förklarar varför Hilbert i huvudsak har anlitat amerikanska tjänsteleverantörer. Norge har visat sig mer mottagligt, både bland institutionella investerare och hos regulatorer.
Bolaget uppger en pipeline på över 300 miljoner dollar i aktiv due diligence i början av mars. För att nå målet om 10 miljarder dollar i förvaltat kapital måste Hilbert ta sig in på den amerikanska kapitalmarknaden och attrahera både aktieägare och investerare därifrån. Den europeiska marknaden ensam är inte tillräckligt stor, argumenterar Thompson — och gör ingen hemlighet av att ambitionerna är modellerade efter det han byggde med Cambridge.