DNB-direktören Ole Morten Sunde menar att samarbete mellan bank och myndigheter krävs för att lösa tokenisering. Stora, pågående projekt har redan löst en klassisk utmaning: att flytta bankpengar direkt mellan banker, centralbanker och valutor.
Bilden: Ole Morten Sunde (DNB) på Finans Norges betalnings- och digitaliseringskonferens, med presentationen «Vi har gjort det förut» i bakgrunden.
Ole Morten Sunde, som leder DNB:s arbete med tokenisering, talade på Finans Norges betalnings- och digitaliseringskonferens. Sunde pekade på två huvudbudskap: samarbete mellan bank och myndigheter blir avgörande, och att betalningar och värdepapper – som i decennier har tillhört var sin värdekedja – nu kan mötas i samma digitala register, byggt på blockkedjeteknik.
Sunde beskrev dagens avvecklingssystem som ett långbord: köpare i ena änden, säljare i den andra, med mäklare, banker, en värdepapperscentral och en centralbank emellan – var och en med sin egen bok som måste stämmas av. Systemet fungerar, men är tidskrävande och kostsamt, och nästa höst införs T+1-avveckling i Europa, som halverar tiden. Tokenisering gör i stället avvecklingen till ett runt bord: aktörerna delar ett gemensamt register, pengar och värdepapper avvecklas i samma ögonblick (atomisk avveckling), och transaktioner kan programmeras som smarta kontrakt – till exempel att pengar automatiskt flyttas när värdepapperet levereras.
Sunde menar att man inte får ut de fulla effekterna av tokenisering utan att få med alla komponenter och aktörer – därför blir samarbete mellan det offentliga och det privata avgörande. Sunde underströk att detta har gjorts förut.
Han drog en historisk parallell till 1985, då bankerna, mäklarna och Norges Bank gick samman om att etablera Verdipapirsentralen och fick bort pappren – ett samarbete som sedan har gett lösningar som BankAxept, BankID och Vipps.
DNB har å sin sida valt att investera kompetens och testning i tokenisering av bankinsättningar, både i samarbete med Norges Bank och nu även genom CBMT, Commercial Bank Money Token – ett bankledd initiativ med ursprung i den tyska bankbranschen, där DNB nyligen kopplade på norska kronor vid sidan av euro, dollar och yen. Sunde var tydlig med att CBMT fortfarande är en sandlåda: bankerna testar och lär sig hur bankpengar kan överföras på detta sätt, inom dagens bankregler.
I CBMT-projektet tittar man nu också på hur bankpengar kan byggas in i ERP-system, så att företag kan betala direkt därifrån utan mellanhänder, och på hur samma, «smartare» pengar kan användas i agentiska betalningar – där en AI-agent utför betalningen å en kunds vägnar. Båda delarna är fortfarande tidiga och outforskade i stor skala.
I en paneldebatt senare på konferensen pekade Sunde på att tokenisering av bankpengar ändå inte bara är teori. Stora, pågående projekt har redan genomfört live-överföringar av bankpengar med riktiga pengar. Det har skett mellan flera banker, flera centralbanker och flera valutor – inte via SWIFT-nätverket, utan direkt mellan de deltagande bankerna.
Enligt Sunde löser detta det som har varit en akilleshäl för bankinsättningar jämfört med stablecoin: att pengarna låses fast på ett ställe. När bankpengar kan flyttas mer effektivt mellan banker och landgränser frigörs kapital. Volymen ökar. Han beskriver det som ett «win-win-win-scenario» för kunder, banker och samhället.
Källor: DNB
Du har läst det du kan läsa gratis. Med ett konto får du obegränsad tillgång till alla nyheter och artiklar på kaupr.io — och blir en del av nätverket av investerare, professionella och builders som följer onchain finance.