I en intervju med Kaupr varnar Blockchain Swedens generalsekreterare Pehr Granfalk för att Sverige riskerar att halka efter inom blockkedjeteknik – och efterlyser bättre villkor, fler användningsfall och en tydligare separation mellan teknik och krypto.
I denna intervju möter Kaupr Pehr Granfalk, generalsekreterare för Blockchain Sweden, som berättar om varför branschorganisationen startades, hur klimatet för svenska blockkedjebolag ser ut i dag och vad som krävs för att Sverige inte ska halka efter.
Granfalk har en lång politisk bakgrund, bland annat som kommunstyrelseordförande i en större svensk kommun, och arbetar i dag även en hel del i Bryssel med frågor kopplade till blockkedjeteknik och reglering.
Blockchain Sweden etablerades för drygt ett år sedan efter att Granfalk och flera bolag träffat finansmarknadsministern inför införandet av Mika-regelverket. I den dialogen blev det tydligt att branschen behövde en gemensam röst snarare än att enskilda företag uppvaktade politiker var för sig. Organisationen skapades därför som en branschförening och samtalspartner för företag som arbetar med blockkedjeteknik.
Ett genomgående tema i intervjun är att Blockchain Sweden positionerar sig som en teknikorganisation, inte en kryptoförening. Namnvalet “Blockchain Sweden” är medvetet; begreppet krypto uppfattas som för snävt, och DLT som för tekniskt och smalt. Granfalk betonar att vem som helst som jobbar med tekniken – från kryptobörser till DLT‑utvecklare och rådgivare – kan vara med, men att organisationens kärna är teknikutveckling, inte handel med kryptovalutor.
Kort efter starten genomförde Blockchain Sweden en kartläggning av näringslivsklimatet för svenska blockkedjebolag. De gjorde 10–15 djupintervjuer och kompletterade med 40–50 enkätsvar från bolag i och runt branschen. Resultatet visar att Sverige på pappret har goda förutsättningar som tekniknation med nyfikenhet på ny teknik, men att bilden för blockkedjeföretag inte speglar detta.
Granfallk beskriver ett tydligt motstånd och skepsis från både banker och myndigheter, starkt kopplat till att blockkedjor ofta likställs med kryptovalutor. Under den period då undersökningen gjordes hade dessutom flera rån riktats mot personer kopplade till kryptobörser, vilket förstärkte negativ uppmärksamhet. Sammantaget bidrar detta till ett svagt näringsklimat där många entreprenörer ser sig om efter möjligheten att flytta verksamheten utomlands.
I intervjun framhålls att branschen redan är hårt reglerad, tvärtemot bilden av ett “vilda västern”. Granfalk berättar att mer än 60 procent av tiden hos vissa bolag går till compliance och regelefterlevnad. Han ser det som positivt att branschen nu omfattas av ett tydligare regelverk, i nivå med övriga finansiella verksamheter, men pekar också på att den administrativa bördan är tung.
Samtalet berör också att kryptoadoptionen per invånare är lägre i Sverige än i övriga Norden. Granfalk menar att fler kryptoanvändare inte automatiskt innebär ett bättre företagsklimat för blockkedjeföretag, men att den svenska skepsisen mot kryptovalutor troligen spiller över på teknikbolag som bygger på blockkedja. Samtidigt kan ökade institutionella investeringar i produkter baserade på bitcoin och andra tillgångar bidra till att bygga broar mot det traditionella finansiella systemet.
Granfallk beskriver hur Blockchain Sweden vill vara en naturlig samtalspartner för myndigheter, lagstiftare och politiker. Organisationen har svarat på remisser, bland annat kring DAC8, haft möten med Skatteverket och andra myndigheter, och arrangerat seminarium i riksdagen om vad blockkedjebranschen kan bidra med. De bedriver även mer traditionell påverkans- och informationsverksamhet, med personliga kontakter och debattinslag, men tonar ned det kryptofokuserade budskapet till förmån för teknik och användningsfall.
En central del av strategin framåt är att lyfta konkreta svenska exempel på blockkedjeanvändning. I dag är diskussionen ofta teoretisk – alla talar om spårbarhet, digitala identiteter och verifiering – men få verkliga case syns i offentligheten. Granfalk vill därför hitta och visa upp projekt där tekniken redan används, exempelvis inom hälsosektorn eller för verifiering av dokument, för att göra nyttan mer begriplig.
Mot slutet av intervjun resonerar Granfalk kring kopplingen mellan blockkedja och AI. Han använder internet som jämförelse: tidigt associerades det med vapen, droger och porr, men i dag är det grundläggande infrastruktur. På samma sätt ser han blockkedjeteknik som något som kommer att bli vardagligt, särskilt i kombination med AI:s förmåga att kopiera och skapa innehåll. Blockkedjan kan då fylla en viktig roll för att verifiera identitet och ägande av digitala tillgångar.
När intervjun spelas in har Blockchain Sweden vuxit från runt 11 till ungefär 15–16 medlemmar på kort tid. Medlemsbasen sträcker sig från kryptohandelsplattformar till bolag som utvecklar andra blockkedjebaserade tjänster samt rådgivnings- och juristfirmor. Framöver vill Granfalk fortsätta intensifiera arbetet mot myndigheter, öka den mediala synligheten och tydligare formulera vad som konkret krävs för att stärka näringsklimatet – med målet att Blockchain Sweden ska vara den naturliga samtalspartnern i frågor som rör blockkedjeteknik i Sverige.
00:00 Välkommen Pehr Granfalk
00:55 Vad är Blockchain Sweden?
02:01 Varför Blockchain som namn?
03:05 Undersökning om branschen
05:16 Vad blockchain kan bidra med
06:34 Sverige som innovativ nation
07:18 Vad kan MiCA komma att betyda?
08:19 Sverige och kryptoadoption
09:15 Blockkedjan och klassisk finans
10:23 Aktiviteter i branschföreningen
11:24 Från skepsis till dialog
12:42 Faktisk användning och use cases
14:48 Blockchain och artificiell intelligens
15:39 Medlemstillväxt på 40 procent
16:45 Ökad synlighet och myndighetskontakt