I ett blogginlägg går generalsekreterare för Blockchain Sweden, Pehr Granfalk, rakt in i den hetaste regleringsdebatten inom europeisk krypto: vem som ska övervaka marknaden. Med utgångspunkt i förslaget att ge Esma direkt tillsyn över alla kryptotjänsteleverantörer i EU visar han hur dagens fragmenterade praxis skapar osäkerhet, högre kostnader och sämre villkor för seriösa aktörer. Granfalk menar att en mer enhetlig europeisk modell är en förutsättning för rättvis konkurrens, högre innovationstakt och starkare digital konkurrenskraft för Sverige och Europa.
Secretary General of Blockchain Sweden. Extensive experience in politics, the public sector, and strategic leadership, including serving as Chair of the Municipal Executive Committee in Solna and holding assignments in the EU’s Committee of the Regions. Currently working in the EU on the Digital Omnibus and the AI Act, with a focus on simplifying regulations. Member of Blockchain for Europe’s Advisory Council.
Inlägget har också publicerats i Dagens Industri i en annan version.
I en branch där decentraliserade lösningar är ledordet ser vi plötsligt en möjlighet i centralisering. En centralisering som ger Svenska och alla europeiska företag tydliga regler, förutsägbara processer och likvärdiga villkor. Det får vi inte genom 27 nationella tillsynskulturer, utan genom en gemensam europeisk modell som stärker både konkurrensen och innovationstakten.
EU-kommissionen har presenterat ett omfattande reformpaket för Europas finansmarknader, Market Integration Package (MIP). Detta är den största förändringen av finansmarknadstillsynen på över ett decennium och Sverige bör aktivt stödja kommissionens linje.
Den mest betydelsefulla förändringen rör kryptomarknaden. Kommissionen föreslår att European Securities and Markets Authority (ESMA) ska få direkt tillsyn över alla kryptotjänsteleverantörer (CASP) i EU. Det innebär en tydlig uppgradering av dagens modell där varje medlemsstat själv analyserar, tolkar och tillämpar Mica-regelverket.
Kommissionens motiv är självklart. Den europeiska kapitalmarknaden är i dag splittrad, med stora skillnader i nationell tillsyn, teknisk kompetens, reglering och riskbedömning. Enligt kommissionen leder detta till fragmentering, hinder för gränsöverskridande kapitalflöden och ökade kostnader för företag. Det är särskilt tydligt inom kryptoområdet, där 27 nationella tolkningar av ett avancerat, digitalt och gränslöst regelverk gör marknaden mindre effektiv och mindre konkurrenskraftig.
Blockchain Sweden har under hösten analyserat hur Mica tillämpas i olika medlemsländer. Bilden bekräftar kommissionens lägesbild. I flera länder får företag löpande dialog, handläggning på engelska och stöd av specialiserade Mica-team inom tillsynsmyndigheterna. I Sverige är processen mer begränsad, mindre förutsägbar och betydligt mer kostsam. Det gör att svenska företag konkurrerar mot andra EU-bolag på en ojämn spelplan.
Samtidigt är det viktigt att se att EU-kommissionens reformarbete inte bara handlar om tillsyn, utan om att lägga grunden för en modern och konkurrenskraftig europeisk finans- och industristruktur. En central del av MIP-förslaget är därför att bygga ut och skala upp den så kallade DLT-piloten, där banker och marknadsaktörer får testa handel, clearing och avveckling med blockkedjebaserad infrastruktur. I dag är piloten starkt begränsad i både omfattning och volymer.
Kommissionen vill nu öppna den för fler aktörer och större transaktioner – ett tydligt tecken på att EU ser blockkedjetekniken som en strategisk framtidsfråga. Om Europa ska stärka sin tekniska och industriella konkurrenskraft krävs att unionen på allvar börjar utveckla, testa och implementera blockkedjebaserade lösningar i bred skala. Här är Sverige inte ledande i dag, och det är därför desto viktigare att vi aktivt stödjer EU:s ambition att bygga en modern digital marknadsinfrastruktur.
Det är värt att notera att decentraliserad teknik som blockkedjor inte motsätter sig centraliserad tillsyn. Tvärtom kan en gemensam europeisk tillsynsmodell ge verklig likabehandling för innovation och tillväxt. När företag bedöms efter samma kriterier, i samma process, av en myndighet med specialiserad kompetens, minskar risken för nationella snedvridningar som i dag missgynnar svenska företag.
Men Sverige som inte har en stor europeisk finansmetropol, men väl en växande och internationellt orienterad tech-, FinTech- och Web3-sektor – har allt att vinna på en mer enhetlig och centraliserad EU-modell.
Sverige bör därför aktivt stötta Kommisionens arbete i detta. Flera medlemsstater kommer att värna sina nationella tillsynsmodeller, särskilt länder vars finanssektor gynnas av att regelverket förblir fragmenterat. Regeringen bör i ministerrådet verka för att förslaget inte urvattnas, utan blir den reform som Europa behöver för att stärka sin digitala konkurrenskraft.
Svenska företag förtjänar tydliga regler, förutsägbara processer och likvärdiga villkor. Det får vi inte genom 27 olika tillsynskulturer – utan genom en gemensam europeisk modell som stärker både konkurrensen och innovationstakten.