Blir bitcoin en del av dagens finanssystem, eller byggs finanssystemet på Bitcoin? Här är scenarierna som diskuteras.
För att bitcoin ska användas mer för betalningar måste flera saker hända. Fler måste både tjäna och spendera bitcoin, och kursen måste bli stabilare.
Tekniken måste också skala. Lösningar på lager 2, som Lightning-nätverket, gör små betalningar snabba och billiga men används ännu lite. Skatteregler där varje köp utlöser kapitalvinstskatt är också ett hinder.
Att bli beräkningsenhet innebär att varor och avtal rutinmässigt prissätts i bitcoin. Det är ett betydligt större skifte.
En väg som diskuteras är att råvaror som energi börjar handlas och avvecklas i bitcoin. Vissa stater har också börjat hålla bitcoin i sina reserver.
Bankerna tar in bitcoin steg för steg. Först kommer indirekt exponering genom fonder och börshandlade produkter, därefter förvaring och handel för kunderna.
Senare kan det komma lån med bitcoin som säkerhet och betaltjänster byggda på Bitcoin. Varje steg knyter bitcoin tätare till det traditionella finanssystemet.
I det ena scenariot blir bitcoin finansialiserat. Det blir en viktig tillgång i dagens system, med fonder, derivat och lån, men själva systemet består som förut.
I det andra scenariot, ofta kallat bitcoinisering, blir Bitcoin själva grunden. Nya tjänster byggs direkt på Bitcoin, och mer ekonomisk aktivitet avvecklas i bitcoin.
Bland anhängarna är synen delad. Vissa ser finansialiseringen som ett tecken på mognad, medan andra varnar för att skuldsättning och motpartsrisk kommer tillbaka via mellanhänder.
Vilken väg bitcoin tar beror på teknik, reglering, ekonomi och användarnas val. Inget av utfallen är givet.