Efter tio år av avslag godkände USA bitcoin-ETF:er i januari 2024. Det här hände, och det här har det betytt.
Den första ansökan om en bitcoin-ETF i USA kom 2013. Under åren som följde avslog den amerikanska finansinspektionen SEC alla ansökningar om fonder som äger bitcoin direkt. Motiveringen var risken för bedrägeri och marknadsmanipulation.
Två händelser ändrade bilden 2023. Under sommaren ansökte BlackRock, världens största kapitalförvaltare, om att lansera en egen fond. I augusti vann Grayscale en rättegång mot finansinspektionen, där domstolen ansåg att avslagen var dåligt motiverade.
Den 10 januari 2024 godkände finansinspektionen elva bitcoin-ETF:er från bland andra BlackRock, Fidelity, Grayscale, Bitwise, ARK och 21Shares. Handeln startade dagen efter.
Samtidigt fick Grayscale omvandla sin befintliga bitcoinfond till en ETF. Många investerare i den dyrare Grayscale-fonden flyttade pengarna till de nya och billigare alternativen, vilket gav ett säljtryck de första veckorna.
Bakom varje ETF står flera aktörer. Ett förvaringsinstitut förvarar de bitcoin som fonden äger, och för de flesta fonderna blev det kryptobörsen Coinbase.
Auktoriserade deltagare, som Jane Street och JP Morgan, skapar och löser in andelar och skaffar bitcoin när efterfrågan ökar. Att JP Morgan fick en roll väckte uppmärksamhet, eftersom bankens vd Jamie Dimon har varit mycket kritisk till krypto.
Den viktigaste effekten var tillgång. Bitcoin kunde nu köpas via ett vanligt depåkonto, i ett format som pensionsfonder, rådgivare och förmögenhetsförvaltare redan kände till.
Många såg det också som en legitimering. När världens största kapitalförvaltare marknadsför bitcoinprodukter är det svårt att backa.
Jämförelsen med guld gjordes ofta. När de första guld-ETF:erna kom 2004 tog det några år innan effekten på guldmarknaden syntes fullt ut.
Lanseringarna blev bland de mest framgångsrika i ETF-historien, och BlackRocks fond blev snabbt den största. Stora amerikanska förvaltare måste rapportera sina innehav varje kvartal, och rapporterna har visat att pensionsfonder, statliga investeringsfonder och privatbanker har kommit in vid sidan av hedgefonderna.
Senare kom ETF:er för ether och flera andra kryptovalutor. Reglerna för hur andelar skapas och löses in har också blivit mer flexibla. Kryptomarknaden i USA fick därmed samma typ av börshandlade produkter som Europa haft sedan 2015.