Den amerikanska senaten har lagt fram en kompromisstext som löser den sista stora tvisten i CLARITY Act. Lagen kan permanent inkludera digitala tillgångar i amerikansk finans och förändra konkurrenssituationen mellan kryptoaktörer och banker.

CLARITY Act är den amerikanska kryptobranschens viktigaste lagstiftningsprojekt i Washington. Lagen ska etablera ett heltäckande ramverk för handel med digitala tillgångar, definiera jurisdiktionen mellan finanstillsynsmyndigheterna SEC och CFTC, och ge institutionella aktörer rättslig grund för att bygga produkter på infrastruktur baserad på blockkedjor. Lagförslaget har upprepade gånger försenats av en konkret tvist: hur mycket avkastning kryptoföretag ska kunna erbjuda kunder som håller stablecoins. Senatorerna Thom Tillis (R-N.C.) och Angela Alsobrooks (D-Md.) lade fram texten i kompromissen på fredagen, efter månader av förhandlingar. Yield-striden var den sista stora hindret före kommittébehandling.
Det viktigaste med CLARITY Act är inte yield-paragrafen, utan vad lagen gör med utgångspunkten för hela branschen. Digitala tillgångar går från att vara en regulatorisk gråzonsprodukt till att bli en integrerad del av infrastrukturen i amerikansk finans. Börser, depåinstitut, fintech-bolag, banker och kapitalförvaltare får en rättslig grund att bygga och distribuera produkter, och kan för första gången bedöma regulatorisk risk på samma sätt som för traditionella finansprodukter.
För institutionella aktörer har detta varit den avgörande bristen. Utan klarhet om vilken tillsynsmyndighet som har jurisdiktion, hur tokens ska klassificeras och vad som är tillåtet att erbjuda, har stora delar av traditionell finans varit tvungna att hålla sig undan. Med CLARITY Act blir bredden av investerbara tillgångar större, och tröskeln för att lansera kryptorelaterade produkter lägre. Antalet kryptorelaterade börsnoteringar och förvärv väntas öka i kölvattnet av lagen.
Bankerna har genom hela processen kämpat för att hindra att stablecoin-belöningar blir konkurrenter till räntebärande inlåning. På den punkten har de fått gehör. Lagtexten motiverar förbudet uttryckligen med att institutioner som tar emot inlåning levererar finansiella tjänster som är centrala för styrkan i amerikansk ekonomi, och att stablecoin-utgivare som erbjuder liknande tjänster kan försvaga dessa institutioner.
Men lagförslaget förändrar den bredare konkurrenssituationen. CLARITY Act ger kryptoaktörerna permanent rättslig grund att bygga inom områden som sträcker sig långt utöver yield — tokenisering av traditionella finansprodukter, registerföring på blockkedjor och agentisk handel får en regulatorisk inramning som gör det möjligt att bygga i industriell skala. Även bankerna får tillgång till samma ramverk, och flera stora amerikanska banker har redan rört sig in i tokenisering och digitala tillgångar. Vem som vinner mest på den nya situationen är en öppen fråga.
Den nya texten, kodifierad som paragraf 404 i lagförslaget, förbjuder så kallade covered parties — definierade som tjänsteleverantörer inom digitala tillgångar och deras dotterbolag — att betala ränta eller yield till amerikanska kunder enbart för att hålla stablecoins. Förbudet omfattar även betalningar som är ekonomiskt eller funktionellt likvärdiga med ränta på en räntebärande bankinlåning.
Permitted stablecoin issuers och registrerade utländska utgivare är undantagna från paragrafen, eftersom dessa redan är förhindrade från att betala ut direkt ränta enligt GENIUS Act. Aktivitets- och transaktionsbaserade belöningar kopplade till verkliga handlingar — så kallade bona fide activities — är tillåtna, och beskrivs som besläktade med belöningsprogrammen finansaktörer erbjuder på kortanvändning. Lojalitetsprogram och liknande strukturer faller däremot under förbudet. Finansdepartementet och finanstillsynsmyndigheten CFTC har getts ett år från ikraftträdandet att utforma detaljerade regler.
CLARITY-texten är utformad för att täppa till ett regulatoriskt kryphål från GENIUS Act, som antogs i fjol. GENIUS Act förbjöd stablecoin-utgivarna själva att betala ut ränta direkt, men adresserade inte fullt ut hur börser och anslutna plattformar kunde erbjuda belöningar som i praktiken fungerade som yield på sekundärmarknaden.
Det är just denna bredd som har skapat förbehåll. Crypto Council for Innovation stödjer avtalet, men toppchef Ji Hun Kim skriver på X att det nya språket går "VERY FAR beyond" GENIUS Act genom att täcka alla aktörer på marknaden för digitala tillgångar, och inte bara utgivarna. Kim avvisar samtidigt argumentet att stablecoin-tillväxt kommer att tappa bankerna på inlåning.
Coinbase var bolaget med mest på spel i förhandlingarna. Börsen rapporterade 1,35 miljarder dollar i stablecoin-intäkter 2025, och en betydande del av verksamheten är kopplad till USDC-belöningar. Verkställande direktör Brian Armstrong sammanfattade responsen i tre ord på X: "Mark it up."
Coinbase Chief Policy Officer Faryar Shirzad skriver på X att bankerna fick gehör för strängare gränser, men att rätten att belöna verklig användning av kryptoplattformar bevarades. Bolagets juridiska direktör Paul Grewal säger att texten skyddar aktivitetsbaserade belöningar kopplade till faktiskt deltagande på plattformarna, och tillägger att mycket av den offentliga debatten har överdrivit de faktiska riskerna.
Shirzad pekar samtidigt på att framstegen i kompromissen sträcker sig utöver yield-frågan. Han lyfter fram rörelse i förhandlingarna om klassificering av tokens, en safe harbor för decentraliserad finans och ramarna för tokenisering — alla delar av lagförslaget som stått öppna medan yield-debatten dominerat.
Blockchain Association, Crypto Council for Innovation och Digital Chamber ger alla stöd till kompromissen, om än med vissa förbehåll. Blockchain Associations verkställande direktör Summer Mersinger kallar avtalet ett steg i rätt riktning och varnar för att varje dag utan ett tydligt juridiskt ramverk är en inbjudan till att talanger, kapital och bolag flyttar ut ur USA.
Circles strategidirektör Dante Disparte stödjer avtalet utan förbehåll, och pekar på USDC:s tillväxt inom gränsöverskridande betalningar, säkerhet på kapitalmarknaderna och agentisk handel. Digital Chambers toppchef Cody Carbone beskriver publiceringen som ett viktigt steg mot att lösa en av de sista utestående frågorna före kommittébehandling.
Inte alla är lika entusiastiska. Helius Labs-chef Mert Mumtaz uttryckte frustration över ramarna, och påpekade med en bitande underton att amerikaner nu inte kan få riskfri yield på dollar utan att gå vägen via en bank.
Avtalet tvingar fram en omläggning av belöningsprogrammen i branschen. Modeller byggda kring passivt innehav — buy and hold — kommer att behöva ersättas av strukturer som premierar aktiv användning av plattformarna. Det betyder i praktiken att incitamenten flyttas från avkastning på reserverna till avkastning på handling.
För senator Tillis har det varit ett uttalat mål att ge banklobbyn tid att bli hörd innan kompromissen lades fram. Tillis har signalerat att han kommer att uppmana kommitténs ordförande att gå vidare med markup, och att andra oavklarade förhandlingspunkter kan tas upp i den vidare processen. President Donald Trump sade i helgen att han inte skulle låta bankerna förstöra CLARITY Act.
Bankkommittén väntas sätta upp ett markup-möte — det formella steget där kommittéledamöterna går igenom lagtexten och kan föreslå ändringar — redan under veckan som börjar 11 maj, enligt Alex Thorn, chef för forskning på Galaxy Digital. Senator Bernie Moreno har sagt att han räknar med att lagförslaget färdigställs före utgången av maj, medan senator Cynthia Lummis i april beskrev fönstret som "now or never". Polymarket-handlare prissätter sannolikheten för att CLARITY Act undertecknas 2026 till 55 procent — upp nio procentenheter under det första dygnet efter att textavtalet lades fram.
Thorn varnar samtidigt för att frigivandet av texten inte nödvändigtvis markerar slutet på striden. Han räknar med att bankerna kommer att trappa upp motståndet när markup kommer på kalendern. Flera oavklarade frågor återstår — bland annat fördelningen av jurisdiktion mellan finanstillsynsmyndigheterna SEC och CFTC, skydd av staking, regler för kapitalbildning, en möjlig safe harbor för decentraliserad finans, och ett demokratiskt krav på förbud mot att högt uppsatta myndighetspersoner tjänar personligt på kryptoindustrin, en bestämmelse riktad direkt mot Trump.
Markup-mötet i bankkommittén är det första formella steget. Därefter väntar samordning med senatens jordbrukskommitté, som har sin egen version av ramverket, innan lagen kan tas upp i senaten samlat, där 60 röster krävs för att övervinna en filibuster. En slutlig omröstning måste enligt lobbyister och anställda i senaten ske före juli för att lagförslaget ska hållas vid liv i år.
För amerikansk kryptopolitik markerar fredagens text det närmaste lagstiftarna har kommit en heltäckande lag om marknadsstruktur för digitala tillgångar på över ett decennium. Yield-debatten har varit synlig för att den var hindret — inte för att den var lagförslagets viktigaste innehåll.
Källor: CoinDesk, The Block, Forbes, Cointelegraph, Punchbowl News, Yahoo Finance