Torbjörn Hægeland i Norges Bank menar att finansbranschen bör ha en strategi för tokenisering. Tokenisering och traditionell teknik kan leva sida vid sida, och banken vill ha tätare samarbete med nordiska och europeiska centralbanker om framtiden.
– Kanske får vi en utveckling där tokenisering och traditionell teknik lever sida vid sida, säger Hægeland. Det bör i så fall den norska finansbranschen ha en strategi för att möta och utnyttja, menar han – och centralbankerna bör ha en strategi på området själva. Hægeland är tydlig med att viktiga uppgörelser bör ske i centralbankspengar, även när transaktionerna sker från tokeniserade plattformar.
Tokenisering innebär att pengar, värdepapper eller andra tillgångar representeras som digitala tokens i ett register baserat på blockkedjeteknik. Stablecoins är en variant av detta – kryptotillgångar som är gjorda för att hålla ett stabilt värde mot en referens, och som kan överföras dygnet runt utan traditionella mellanhänder. Men tokenisering är ett bredare begrepp: även vanliga pengar och värdepapper kan tokeniseras, och flera centralbanker ser nu på hur uppgörelser mellan banker kan göras på detta sätt. Torbjörn Hægeland, direktör för finansiell stabilitet i Norges Bank, pekade på båda spåren när han inledde om digitalisering och betalningar under Finans Norges betalnings- och digitaliseringskonferens.
Hægeland pekar på att vinster och kostnader vid tokenisering till stor del kommer att uppstå utanför centralbanken, och att de är beroende av ett samordnat teknikskifte hos flera aktörer. Samarbete med och inom branschen är därför avgörande för att realisera vinsterna, säger han.
Norges Bank vill också ha tätare samarbete med nordiska och andra europeiska centralbanker om framtidens uppgörelsesystem. Genom ett sådant samarbete kan länderna dra nytta av större fackmiljöer, dela kostnader för utveckling och beredskap, och ta del i den fortsatta utvecklingen av infrastruktur – vilket också ger större handlingsutrymme för att möta framtida förändringar, enligt Hægeland. Det gäller bland annat utvecklingen av tokeniserade marknader och nya former för uppgörelse i centralbankspengar, där eurosystemet redan utforskar nya lösningar och teknologier – bland annat genom ECB:s uppgörelselösning Pontes, som fick sin första version 21 september.
Norges Bank måste också ta ställning till norskt deltagande i det europeiska TETOS för värdepappersuppgörelse, där tokeniserade uppgörelser på sikt kan bli aktuellt.
Hægeland bekräftar samtidigt den linje centralbankschefen har dragit tidigare: Norges Bank tror inte att stablecoins kommer att få någon stor roll som betalningsmedel i Norge. Landet har redan ett väl fungerande, effektivt och säkert betalningssystem, stablecoins saknar egenskaperna hos ett allmänt betalningsmedel, det finns ingen övergripande aktör som kan ställa likviditet i en kris, och de körs på öppna blockkedjor vilket ger utmaningar för styrning och säkerhet. Stablecoins kan ändå få en nischroll, bland annat i gränsöverskridande betalningar och betalningar som kräver programmerbarhet, se Kauprs tidigare bevakning av centralbankschefens uttalanden om stablecoins.
Källor: Norges Bank
Du har läst det du kan läsa gratis. Med ett konto får du obegränsad tillgång till alla nyheter och artiklar på kaupr.io — och blir en del av nätverket av investerare, professionella och builders som följer onchain finance.