Regeringskansliet har förbjudit anställda att använda ChatGPT och Claude i webbläsare från 26 oktober, efter att en intern revision fann «problematisk» AI-användning i staten. Anställda hänvisas till Microsoft Copilot, som fått höjd säkerhet.
.jpg)
Användningen av generativa AI-tjänster inom offentlig förvaltning har de senaste åren vuxit snabbare än verksamheternas eget regelverk för dem. När anställda klistrar in känslig text i gratisversioner av chatbotar som ChatGPT (från OpenAI) och Claude (från Anthropic) utan ett personuppgiftsbiträdesavtal, finns ingen garanti mot att uppgifterna lagras hos leverantören eller används för att träna modellerna vidare – något myndigheter och större verksamheter i allt högre grad kallar skugg-AI. Ärendet är en del av en bredare linje där europeiska myndigheter stramar åt vilka AI-verktyg anställda får använda i jobbet.
Bakgrunden till förbudet är en genomgång Trafikverket gjorde tidigare i år, som avslöjade en utbredd och riskfylld användning av ett tiotal olika AI-tjänster bland myndighetens anställda. I rapporten skrev internrevisionen: «Vi har tagit del av flera exempel på problematisk användning av öppna AI-tjänster. Exemplen rör både känsligheten i den information som matats in och hur de AI-genererade svaren hanterats.»
Fynden fick Regeringskansliet – kontoret som stödjer statsministern och departementen – att skärpa sina egna regler. Från och med den 26 oktober har anställda inte längre kunnat nå ChatGPT eller Claude genom en webbläsare på sina tjänstedatorer.
Målet är att de anställda använder tjänster Regeringskansliet själv har godkänt, i första hand Microsofts AI-verktyg Copilot. Enligt intern information som Sveriges Radios nyhetsredaktion Ekot har tagit del av, har myndigheten samtidigt höjt säkerheten i Copilot efter en egen genomgång, utan att presstjänsten vill gå närmare in på detaljerna.
– Användning av AI-tjänster utan avtal kan få konsekvenser för vår informationssäkerhet, säger Mikael Wettercrantz, digitaliseringsdirektör på Regeringskansliet, i en kommentar på myndighetens eget intranät. Han har avböjt att ställa upp på en intervju med Ekot.
Ett begränsat antal anställda behåller ändå tillgång till ChatGPT och Claude, genom en egen plattform för AI-assistenter som Regeringskansliet själva har utvecklat. Enligt The Next Web drivs plattformen av det Stockholmsbaserade bolaget Intric, som vann ett avtal med Regeringskansliet i juli och uppger att tjänsten körs på servrar i Sverige.
Ekots kartläggning visar att Regeringskansliet inte är ensamt. Både Skatteverket och Statens institutionsstyrelse har infört liknande spärrar mot oreglerad AI-användning, medan Kronofogden för närvarande bereder frågan inför ett kommande ställningstagande. Regeringskansliet har sedan tidigare begränsat användningen av den kinesiska AI-tjänsten DeepSeek.
TechRadar pekar på en underliggande oro utöver själva avtalsformen: utan ett företagsavtal kan information som matas in i en AI-chattbot behandlas i datacenter utanför Europa, bland annat i USA, och därmed röra sig förbi skyddet i det europeiska regelverket. Avsaknaden av ett sådant avtal gör det också svårare för en verksamhet att granska hur de egna anställda faktiskt använder verktygen.
Samma vecka tillkännagav amerikanska myndigheter ett förbud mot DeepSeek i alla civila federala myndigheter, med hänvisning till liknande farhågor om datasäkerhet.
Källor: Sveriges Radio/Ekot, Euronews, TechRadar, The Next Web
Du har läst det du kan läsa gratis. Med ett konto får du obegränsad tillgång till alla nyheter och artiklar på kaupr.io — och blir en del av nätverket av investerare, professionella och builders som följer onchain finance.