Svenska partier ger brett stöd åt blockkedjan som strategisk teknik och åt användning i offentlig sektor, men är genomgående mer skeptiska till svenska stablecoins. Det framgår av en valkompass där alla åtta riksdagspartier har svarat.
Pehr Granfalk är generalsekreterare på Blockchain Sweden, som står bakom valkompassen.
Branschorganisationen Blockchain Sweden har ställt tio frågor till de svenska riksdagspartierna, i det den kallar en valkompass. Partierna har svarat på en skala från ett till tio, och alla åtta har svarat. Undersökningen är gjord inför riksdagsvalet den 13 september, men generalsekreterare Pehr Granfalk ser den ändå inte som en valbarometer. Han tror att det kan vara skillnad på positiva svar före ett val och verkligheten i vardagen. Därför bjuder han in partierna till ökad kunskapsdelning efter valet, där frågan från organisationen blir vilken information, vilken kunskap och vilka förslag de själva behöver för att komma vidare.
Granfalk säger att det inte finns någon stor diskrepans mellan vad partierna tycker är viktigt och vad branschen själv tycker är viktigt. Han beskriver en ganska stor samstämmighet om att Sverige bör titta vidare på blockkedjan, från skatteregler till tokenisering och användning i offentlig sektor.
Det gäller också blockkedjan som strategisk teknik. På frågan om Sverige bör räkna in den bland landets prioriterade framtidsteknologier, och på frågan om myndigheter, regioner och kommuner i större utsträckning bör utvärdera användningen där tekniken kan skapa effektivitet, säkerhet eller transparens, svarar partierna genomgående positivt.
Undantaget är stablecoins — kryptovaluta med värdet knutet till en vanlig valuta. Frågan var om det är viktigt för Sveriges internationella konkurrenskraft inom digital handel och finansiella tjänster att svenska aktörer kan utveckla och erbjuda sådana. Det är den fråga partierna i minst grad höll med om, säger Granfalk.
Han vet inte om det beror på att frågan handlade om svenska aktörer och inte Riksbanken, eller på att partierna inte ser det som viktigt att den svenska kronan används internationellt.
”Vår farhåga är att finns det inte svenska digitala alternativ i den digitala ekonomin framöver, blir den svenska kronan ganska obsolet”, säger han till Kaupr.
Granfalk menar att frågan är betydligt bredare än organisationens egna medlemmar. Svenska företag med verksamhet ute i världen måste kunna använda svenska stablecoins, bland annat till betalningar internt i koncernen över landsgränserna, i en ekonomi han beskriver som starkt utåtriktad.
Uppgiften är för stor för Blockchain Sweden ensamt. Organisationen vill försöka samla banker, näringsliv och andra aktörer som är beroende av sådan infrastruktur framöver. Han beskriver det som en utbildningsresa som behöver göras bland politiker, myndigheter och näringsliv.
Där stablecoins gick trögt kom överraskningen på skatteområdet. Stödet för att förenkla skattereglerna för kryptotillgångar var betydligt starkare än Granfalk hade väntat sig, också från partier som annars inte har något emot att skatteregler är krångliga.
Problemet han beskriver är praktiskt. En ungdom som använder kryptotillgångar i ett spel kan göra tiotusentals transaktioner under en enda session, och med AI-verktyg kan det bli hundratals transaktioner i minuten. Att deklarera varje enskild transaktion är i praktiken omöjligt.
Blockchain Sweden vill därför arbeta fram ett förslag där hela innehavet beskattas samlat med 30 procent, som i ett investeringssparkonto (ISK). Granfalk säger att de ännu inte har landat i hur modellen ska se ut, men att stödet gör det värt att försöka, också gentemot Skatteverket.
Den fråga som skiljer partierna mest är om tillsynen av MiCA bör flyttas till EU-nivå eller behållas i Sverige. Granfalk säger att svaren i stor utsträckning följer partiernas allmänna syn på EU: de mer centralistiska vill flytta tillsynen, de mer nationellt inriktade vill behålla den.
Blockchain Sweden anser själv att tillsynen bör centraliseras. Skälet är att Finansinspektionen enligt organisationens bedömning gör en hårdare bedömning än motsvarande myndigheter i andra EU-länder, och att svenska företag skulle vinna på en gemensam tillsynsmyndighet för MiCA i hela Europa i stället för en tillsynsmyndighet per land.
Granfalk hade också hoppats på fullt stöd för att svenska myndigheter bör ha en mer rådgivande och stödjande roll vid implementeringen av MiCA, utöver den traditionella tillsynsrollen. Många partier håller med, men inte fullt ut, och erfarenheterna från medlemsföretagen visar att det finns mycket att göra här, säger han.
Många partier svarar också att tokenisering — att representera tillgångar som digitala enheter på en blockkedja — är något Sverige bör satsa på. Granfalk hänvisar till att det redan finns en svensk offentlig utredning om tokenisering och hur det skulle kunna göras i Sverige, och menar att det borde vara enkelt att ta upp den och använda det som går att använda.
Han pekar samtidigt på att tokenisering av verkliga tillgångar stöter på att varje land har sin egen värdepapperslagstiftning. Kombinationen av positiva svar om regulatorisk testmiljö och om tokenisering gör att han vill ta nästa steg tillsammans med politiker efter valet, och han nämner en inkubator som en möjlighet att pröva lösningar i praktiken.
Granfalk tror inte att partierna fullt ut har satt sig in i allt de har svarat på, och antyder att några kan ha frågat en AI-modell vad frågorna innebär innan de fyllde i. Att de ändå har försökt svara, i stället för att bara lägga sig högt för att dra in marginalväljare, tycker han är en bra utgångspunkt.
Utmanad på vad placeringarna säger om blockpolitiken — Moderaterna och Vänsterpartiet ligger sida vid sida i flera frågor, medan Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Socialdemokraterna ligger högst — svarar han att det säger mer om regeringsansvar. De som lägger sig närmare mitten har enligt hans bedömning hållit fältet mer öppet för egen del.
”Vi kan säga till partierna att ni tyckte som vi att det här var en viktig fråga före valet. Hur kan vi hjälpa er att omsätta det i politisk handling?”, säger han.
Organisationen har haft dialog med flera riksdagsledamöter under perioden, och har också gått igenom vilka som har haft ett konkret engagemang i sakfrågorna. Han lyfter fram Rickard Nordin från Centerpartiet, David Perez från Sverigedemokraterna, som har motionerat om en bitcoinreserv tillsammans med flera kollegor, och Oliver Rosengren från Moderaterna, som bjöd in Blockchain Sweden till ett seminarium i riksdagen. Finansmarknadsminister Niklas Wykman deltog på organisationens årsmöte.
Källor: Blockchain Sweden, Kaupr
Du har läst det du kan läsa gratis. Med ett konto får du obegränsad tillgång till alla nyheter och artiklar på kaupr.io — och blir en del av nätverket av investerare, professionella och builders som följer onchain finance.
