Blockkedjor har fått ett mer moget rykte i Sverige och intresset växer inom finans, akademi och politik – men Blockchain Swedens nya branschrapport visar att den svenska allmänheten fortfarande håller fast vid myter om anonymitet, kriminalitet och spekulation.
Detta är det andra året som Blockchain Sweden tar fram en branschrapport om flera aktuella teman. Årets rapport presenterades inför en fullsatt sal hos Redeye i Stockholm på tisdagskvällen. Edward Leo (på bilden) presenterade huvudfynden medan Pehr Granfalk ledde en paneldebatt. Du kan hitta mer innehåll om den svenska blockkedjeindustrin på denna landningssida.
Rapporten beskriver en tydlig förändring: tonen i möten med banker, investerare och myndigheter har gått från ”inte på min vakt” till ”lär mig, jag kommer att förstå.” SEB:s intrång i stablecoin-kooperativet Qivalis framhävs som en viktig symbolisk handling, och fler institutioner kommer nu att förstå blockkedjor som infrastruktur - inte bara spekulation. Ändå upplever företag att denna nyfikenhet sällan följs av faktiska beslut om bank, investeringar eller politiska prioriteringar.
En av de mest ihärdiga föreställningarna är att blockkedjor ansluter till anonymitet och dolda transaktioner. I praktiken är transaktionshistoriken på öppna blockkedjor permanent, offentlig och spårbar - själva kedjan är en oföränderlig logg som gör att penningflöden kan följas mer detaljerat än i många interna banksystem. Denna verklighet är bekant bland specialister, men filtrerar i liten utsträckning in i bredare politiska och mediala riskbedömningar.
Flera branschaktörer säger att krypto som betalningsmedel fortfarande automatiskt utlöses som en risksignal i delar av allmänheten. Resultatet är att seriösa aktörer som bygger reglerade tjänster, B2B-infrastruktur eller lösningar för den offentliga sektorn ofta behandlas som ”skyldiga tills motsatsen bevisats” inför banker och beslutsfattare. Det gör det svårare att diskutera affärsmodeller och samhällsnytta - konversationen stannar vid brottsberättelsen.
MiCA har lagt mycket av sin uppmärksamhet på kryptoåtkomst, stablecoins och finansiella produkter. Det förstärker intrycket att blockkedjor främst handlar om handel och spekulation, även om rapporten pekar på ett antal andra användningsområden: dokumentflöde, försäkring, leveranskedjor, fastigheter, immateriella rättigheter och digitala bevis mellan identifierade aktörer. Samtidigt pekar branschen på nya områden där blockkedjor är kopplade till AI och IoT för att säkerställa förtroende i komplexa interaktionsmiljöer - långt borta från bilden av ”kryptokasinot”.
Rapporten konstaterar att mediebevakningen har blivit mer nyanserad än för några år sedan, med mindre ensidigt fokus på skandaler och kurser. Ändå upplever många att det breda ordskiftet — bland politiker, investerare och regeringar — fortfarande slutar vid risk, brottslighet och energianvändning, och sällan når infrastruktur, internationell konkurrenskraft och konkreta användningsfall. Branschen anser därför att den svenska allmänheten blivit både mer nyfiken och bättre informerad — men samtidigt fastnar fortfarande i myter som bildades under den tidiga spekulationsfasen.
