Chainlink har lanserat CCIP 2.0, en ny version av standarden för att flytta tokeniserade värden mellan blockkedjor. Banker och utgivare kan nu lägga in egen verifiering och kundkontroll, och själva välja hur snabbt överföringarna ska gå.

Bilden: Sergey Nazarov, Chainlink (Chainlink Today)
Tokeniserade aktier, fonder, råvaror och valutor ligger i dag utspridda på många olika blockkedjor, både publika och privata. För en bank eller förvaltare som vill göra en tokeniserad fond tillgänglig på flera marknader är det ett problem att värdena inte utan vidare kan flyttas från en blockkedja till en annan.
CCIP, som står för Cross-Chain Interoperability Protocol, är Chainlinks standard för att flytta data och värden mellan blockkedjor. Den nya versionen är nu i drift och öppen för alla institutioner och utgivare av digitala tillgångar. Förändringarna handlar i huvudsak om tre saker som bankerna har efterfrågat: kontroll, regelefterlevnad och hastighet.
Hittills har varje överföring genom CCIP godkänts av en kommitté med 16 oberoende operatörer, som måste vara överens innan transaktionen genomförs. Med CCIP 2.0 kan en bank eller utgivare dessutom sköta sin egen verifiering. Då måste både kommittén och bankens egen verifiering signera innan överföringen går igenom på den blockkedja den ska till.
Utgivaren bestämmer själv när den extra kontrollen slår till, till exempel att alla överföringar över en miljon dollar kräver ett eget godkännande. Den som inte vill sköta verifieringen själv kan köpa den som en tjänst. Infosys, Nethermind och Further Asset Management är bland de bolag som erbjuder detta till kunder, och tredje parter kan ta ut egna avgifter utöver CCIPs grundpris.
Enligt Chainlink kan de flesta broar mellan blockkedjor i dag inte upprätthålla kundkännedom, åtgärder mot penningtvätt eller sanktionskontroll. Det gör det svårt för reglerade utgivare att sprida tokeniserade tillgångar brett.
I CCIP 2.0 är standarden kopplad till Chainlinks eget verktyg för regelefterlevnad. Utgivaren kan lägga in listor över vilka som får och inte får ta emot värdena, sanktionskontroll, beloppsgränser och krav på att bara godkända avsändare och mottagare kan flytta värden mellan blockkedjorna. Reglerna sätts upp en gång och gäller sedan för varje överföring.
Som standard väntar CCIP tills en transaktion är slutgiltig på den blockkedja den skickas från, alltså tills den inte längre kan återkallas. Hur lång tid det tar varierar mellan blockkedjorna.
Nu kan utgivaren välja att släppa igenom mindre och frekventa överföringar innan de är slutgiltiga, medan större avvecklingar fortfarande väntar. Utgivaren bestämmer själv hur mycket värde som kan gå den snabba vägen, och kan ta extra betalt för risken. Chainlink uppger också att CCIP kommer att stödja en ny regel för snabbare bekräftelser på Ethereum när den lanseras, som ger bekräftelse på några sekunder. Låneplattformen Aave och kapitalförvaltaren Maple är bland dem som har börjat använda den snabba varianten.
Enligt Chainlink säkrar CCIP i dag över 84 miljarder dollar i tokeniserade värden som kan flyttas mellan blockkedjor. Under de senaste fyra månaderna har över 15 miljarder dollar flyttats över till standarden, bland annat BitGos Wrapped Bitcoin på över 7,4 miljarder dollar och Coinbases cbBTC på över 6,1 miljarder dollar.
Bland partnerna vid lanseringen finns ANZ Bank, Fidelity International, Deutsche Börse-ägda Crypto Finance, Sygnum, Taurus, SBI Digital Markets, Amazon Web Services och Google Cloud.
Chainlinks huvudargument gentemot bankerna är kostnad och neutralitet. Bolaget uppskattar att det tar över ett halvår och kostar ett sexsiffrigt dollarbelopp per blockkedja att utveckla motsvarande infrastruktur själv. Dessutom pekar Chainlink på att banker ogärna flyttar värden genom infrastruktur som ägs av en konkurrent.
Med CCIP ska bankerna i stället sätta upp säkerhet, regelefterlevnad och drift en gång, och sedan använda samma upplägg på alla blockkedjor de börjar använda.
Källor: Chainlink
Du har läst det du kan läsa gratis. Med ett konto får du obegränsad tillgång till alla nyheter och artiklar på kaupr.io — och blir en del av nätverket av investerare, professionella och builders som följer onchain finance.