Meddelandejätten Swift, som länge stod vid sidan om, börjar nu använda blockkedjan själv: tillsammans med 17 storbanker och Chainlink byggs ett gemensamt register för dygnetruntbetalningar, utan att bankerna behöver byta ut sin infrastruktur.
Sedan Swift gick live 1977 har nätverket varit själva nervsystemet i den globala bankverksamheten — inte genom att flytta pengar, utan genom att skicka standardiserade betalningsmeddelanden mellan över 11 500 finansinstitut i mer än 220 länder. Själva avvecklingen har alltid skett någon annanstans, genom kedjor av korrespondentbanker, med begränsade öppettider och flera mellanled på vägen. Det är just den här modellen som blockkedjebaserade alternativ som stablecoins och tokeniserade insättningar nu utmanar, med löften om avveckling dygnet runt, utan avbrott på helger och helgdagar. För nordiska banker och investerare, som i stor utsträckning är beroende av Swift för gränsöverskridande betalningar, är frågan om nätverket klarar att hänga med i denna omställning allt annat än akademisk.
Swift har historiskt aldrig ägt eller flyttat pengar själv. Nätverket grundades 1973 av 239 banker i 15 länder som ett kooperativ, med målet att ersätta opålitlig telexbaserad kommunikation med ett standardiserat, säkert sätt att instruera varandra på. Själva penningöverföringen har hela tiden gått genom befintlig betalningsinfrastruktur, inte genom Swift-nätverket självt.
Nu bygger Swift något grundläggande nytt: ett blockkedjebaserat gemensamt register, utvecklat tillsammans med över 40 finansinstitut världen över. Registret ska ge deltagande banker en delad, betrodd bild av vad de är skyldiga varandra — en synkroniserad översikt över finansierade betalningsförpliktelser, som Swift själva beskriver det. I mars 2026 slutförde Swift designfasen och byggde den första versionen för att möjliggöra interoperabilitet mellan bankernas tokeniserade insättningar. I juli började 17 storbanker, bland dem UBS, BNP Paribas, BNY, Citi, HSBC och Wells Fargo, testa live-transaktioner över sex kontinenter, med minimiversionen av produkten väntad i sommar.
Poängen är inte att ersätta dagens system, understryker Swift upprepade gånger. Den slutliga avvecklingen ska fortfarande ske genom befintlig betalningsinfrastruktur — blockkedjan lägger till ett koordineringslager ovanpå, inte i stället för.
Samarbetet mellan Swift och orakelbolaget Chainlink sträcker sig tillbaka till Sibos-konferensen i Genève 2016, då blockkedjeteknik fortfarande var ett perifert ämne för de flesta finanstoppar. Chainlink-grundaren Sergey Nazarov demonstrerade då en lösning där ett smart kontrakt hämtade ränteinformation utanför blockkedjan och genererade betalningsmeddelanden skickade över Swift-infrastrukturen. Swifts strategichef Jonathan Ehrenfeld har beskrivit detta som starten på ett samarbete som fortfarande pågår.
Partnerskapet har utvecklats gradvis sedan dess. 2022 tillkännagav Swift och Chainlink hur Chainlinks Cross-Chain Interoperability Protocol (CCIP) kunde flytta data och tokens mellan institutioner, initierat med befintlig Swift-infrastruktur. 2023 testade de två bolagen, tillsammans med över ett dussin finansinstitut som Euroclear, Clearstream, Citi och BNY Mellon, hur tokeniserade tillgångar kunde överföras mellan olika blockkedjor. 2024 gick Chainlink, Swift och Euroclear med i ett bredare branschinitiativ för att standardisera data om bolagshändelser med hjälp av artificiell intelligens och orakelnätverk.
Kärnan i den tekniska lösningen är att Chainlinks teknik låter Swifts befintliga meddelandestandard, ISO 20022, utlösa händelser på blockkedjan. När en bank skickar ett helt vanligt Swift-meddelande tar Chainlinks Runtime Environment (CRE) emot det och aktiverar en transaktion på blockkedjan — till exempel teckning eller inlösen i en tokeniserad fond.
Det tydligaste exemplet på hur systemet fungerar i praktiken kom 2025 genom en pilot med UBS Tokenize. Där skickade UBS standardiserade ISO 20022-meddelanden genom Swift, som togs emot av Chainlinks Runtime Environment. Detta utlöste automatiskt teckningar och inlösenprocesser i en tokeniserad fond, hanterade genom Chainlinks Digital Transfer Agent-standard.
Det som gör piloten intressant är inte bara att det fungerade, utan vad banken slapp göra. UBS behövde ingen ny infrastruktur för identitetshantering, nyckelhantering eller avveckling — allt skedde genom kanaler banken redan använde dagligen. Chainlink beskriver själva modellen som plug-and-play.
Nazarov har kallat lösningen en landmärkesinnovation, och pekat på att samma mekanik kan användas för att låta förvaltare och andra aktörer hantera tokeniserade tillgångar direkt på blockkedjan, utan att vänta på att helt nya system byggs från grunden.
Det mest bankvänliga argumentet Swift och Chainlink framhåller är att ingen måste riva ner och bygga nytt. Swift beskriver själva lösningen som interoperabilitet utan störning — bankerna kan börja använda registret i egen takt, utan att behöva ersätta kärnsystem. Bolaget beskriver framtidens betalningslandskap som "multi-rail", där befintlig infrastruktur, nya nätverk och olika värdeformer existerar sida vid sida, koordinerade genom ett gemensamt orkestreringslager.
Chainlinks modell är utformad för samma syfte: bankerna kopplar sig till blockkedjan genom infrastruktur de redan har. Fördelen, enligt båda bolagen, är minskad komplexitet och lägre kostnad jämfört med att bygga helt nya system för varje enskild blockkedja en bank vill förhålla sig till.
Samtidigt är förändringen verklig, även om den är gradvis. Med ett delat register av förpliktelser mellan banker införs ett nytt lager i infrastrukturen — ett som tidigare inte fanns i Swift-världen, där meddelanden och avveckling alltid varit två åtskilda processer.
Trycket kommer från flera håll samtidigt. Stablecoin-utgivare erbjuder redan överföringar som kan avvecklas utanför bankernas normala öppettider. Tokeniserade insättningar — digitala versioner av vanliga bankinsättningar på blockkedja — är en mer bankvänlig variant av samma sak, med plattformar som Partior som redan driver realtids interbanköverföringar mellan deltagande institutioner.
Samtidigt pekar analyser på att mycket av friktionen i gränsöverskridande betalningar i dag sitter i "sista milen" — sträckan från mottagarbanken till slutkontot, där lokala regleringar och avvecklingssystem fortfarande skapar förseningar. För privatpersoner som skickar pengar över landgränser kostar det i genomsnitt runt 12 dollar att överföra 200 dollar, enligt siffror från Banken för internationell betalningsutjämning (BIS). Samtidigt når 75 procent av alla Swift-betalningar redan fram till mottagarbanken inom tio minuter, ofta på sekunder — det är själva sista steget till slutkunden som fortfarande är trögast.
Swift självt framställer inte situationen som en kamp de kan förlora eller vinna isolerat, utan som en utveckling där flera modeller kommer att leva sida vid sida. Riktningen är inte ersättning, utan samexistens, har Deutsche Banks strategichef Jonas Stepczynski uttalat om utvecklingen. Ändå är det svårt att bortse från att Swifts nya satsning kommer just när alternativen börjar bli reella konkurrenter — och att meddelandejätten, i stället för att bli omkörd av blockkedjan, har valt att bygga in den i sin egen infrastruktur.
Källor: CoinDesk, Deutsche Bank, Swift, Chainlink, Cryptonews
Du har läst det du kan läsa gratis. Med ett konto får du obegränsad tillgång till alla nyheter och artiklar på kaupr.io — och blir en del av nätverket av investerare, professionella och builders som följer onchain finance.
